Tomt
Det är tomt utan dig. Vansinnigt tomt. Det känns kallt, ensamt och bedrövligt. Varför skulle just du slitas från oss? Jag förstår det inte, och kommer nog aldrig att göra. Jag ville ha mer tid- för att säga hej då, förbereda mig för vad som komma skulle. Men det fick jag inte, och ingen annan heller. Jag älskar dig.
Jag vet inte vad folk tänker, vad dom tycker om att jag är så ledsen. "Han var ju inte din riktiga pappa" "Han var ju din styvfar". Dessa tankar snurrar i mitt huvud- att folk undrar varför jag är så ledsen då vi inte var släkt, inte biologiskt i alla fall. Han hade ju syskon, syskonbarn, en son. Som ska vara ledsna istället ( som är ledsna ) . Varför gråter jag? Varför svär jag på världen och dess orättvisa?
Jo. Åke har från den dagen jag föddes alltid varit där. Även fast han "bara" var grannen i början. Han har alltid varit en person som jag och mina bröder har gått hem till. Han hittade på saker med oss- vi var ute och åkte bil med honom, vi lekte hemma hos honom, han lagade mat till oss, han passade oss när mamma och pappa jobbade.
Sen, en dag, så blev det han och mamma. Vi flyttade in hos honom- han blev en del av familjen. Om han inte redan var det?
Han behandlade oss som om vi vore hans. Han skällde på oss. Han skjutsade oss dit vi skulle. Han gav oss saker. Han tog hand om oss. Han älskade oss. Precis som sina egna barn.
Mamma har talat om att han pratade om att adoptera oss- vilket ju var omöjligt då vi har en biologisk pappa som finns med i bilden.
Men jag tror, nej jag vet. Att han adopterade oss ändå- känslomässigt. Han älskade oss, och han var som en pappa. Jag kommer ihåg en gång när jag ringde hem och skulle fråga efter Åke- "är pappa hemma?" . Det säger mycket. Det talar om hur viktig han var, vilken roll han har spelat i mitt liv.
Sen kom Saga. Lilla Saga. Min dotter. Som har en mormor och en morfar.
Men Åke då? Som jag funderade på hur han skulle känna.
Han tog Saga som sitt eget barnbarn. Han kallade sig själv för morfar. Han gav Saga det viktigaste av allt- kärlek. Men även saker, pengar.
Ja vet ju att han inte var Sagas riktiga morfar, men han var viktig för henne. För mig. Han var faktiskt hennes morfar! Känslomässigt. Och jag är så glad över att jag gav honom möjligheten att få uppleva hur det känns att få ett barnbarn. Jag är glad över att han fick se henne som sin, och att han behandlade henne som sin. Han älskade henne nåt enormt!
Åke, för mig var du en pappa. och vilken tur jag hade som fick ha just dig som pappa, även om du var pappa nummer två. Du var suverän! Och jag vet att du älskade mig, och mina bröder. Tack för att du alltid var där för oss!
Och, Åke. Saga var ditt barnbarn. Jag hade inte velat ha det på något annat sätt. Hon hade två morfäder. Hon älskar dig. Tack för att du älskade henne!
Tack för att du var du. Jag kan inte säga det för mycket. Jag älskar dig, Saga älskar dig.
Nu ska jag fortsätta önska efter ett mirakel. Kom tillbaka...
Jag vet inte vad folk tänker, vad dom tycker om att jag är så ledsen. "Han var ju inte din riktiga pappa" "Han var ju din styvfar". Dessa tankar snurrar i mitt huvud- att folk undrar varför jag är så ledsen då vi inte var släkt, inte biologiskt i alla fall. Han hade ju syskon, syskonbarn, en son. Som ska vara ledsna istället ( som är ledsna ) . Varför gråter jag? Varför svär jag på världen och dess orättvisa?
Jo. Åke har från den dagen jag föddes alltid varit där. Även fast han "bara" var grannen i början. Han har alltid varit en person som jag och mina bröder har gått hem till. Han hittade på saker med oss- vi var ute och åkte bil med honom, vi lekte hemma hos honom, han lagade mat till oss, han passade oss när mamma och pappa jobbade.
Sen, en dag, så blev det han och mamma. Vi flyttade in hos honom- han blev en del av familjen. Om han inte redan var det?
Han behandlade oss som om vi vore hans. Han skällde på oss. Han skjutsade oss dit vi skulle. Han gav oss saker. Han tog hand om oss. Han älskade oss. Precis som sina egna barn.
Mamma har talat om att han pratade om att adoptera oss- vilket ju var omöjligt då vi har en biologisk pappa som finns med i bilden.
Men jag tror, nej jag vet. Att han adopterade oss ändå- känslomässigt. Han älskade oss, och han var som en pappa. Jag kommer ihåg en gång när jag ringde hem och skulle fråga efter Åke- "är pappa hemma?" . Det säger mycket. Det talar om hur viktig han var, vilken roll han har spelat i mitt liv.
Sen kom Saga. Lilla Saga. Min dotter. Som har en mormor och en morfar.
Men Åke då? Som jag funderade på hur han skulle känna.
Han tog Saga som sitt eget barnbarn. Han kallade sig själv för morfar. Han gav Saga det viktigaste av allt- kärlek. Men även saker, pengar.
Ja vet ju att han inte var Sagas riktiga morfar, men han var viktig för henne. För mig. Han var faktiskt hennes morfar! Känslomässigt. Och jag är så glad över att jag gav honom möjligheten att få uppleva hur det känns att få ett barnbarn. Jag är glad över att han fick se henne som sin, och att han behandlade henne som sin. Han älskade henne nåt enormt!
Åke, för mig var du en pappa. och vilken tur jag hade som fick ha just dig som pappa, även om du var pappa nummer två. Du var suverän! Och jag vet att du älskade mig, och mina bröder. Tack för att du alltid var där för oss!
Och, Åke. Saga var ditt barnbarn. Jag hade inte velat ha det på något annat sätt. Hon hade två morfäder. Hon älskar dig. Tack för att du älskade henne!
Tack för att du var du. Jag kan inte säga det för mycket. Jag älskar dig, Saga älskar dig.
Nu ska jag fortsätta önska efter ett mirakel. Kom tillbaka...
<3
Leif-Åke Bergsten
19480326
-
20100420
Fait Accomplit
Allting är sagt
Jag måste ge mig för en stenhård övermakt
Och slagen i spillror, ligger min värld
Hopplöst för alltid försvunnen, förbrunnen, av lågor förtärd
Ur askan går du, pånyttfödd, och nu
Nu är du fri
Det är Fait Accomplit
Skulle vi hört, skulle vi känt
Att något särskilt, något konstigt hade hänt
Tecken i skyn, nej, dom såg inte vi
Allt dumt som man gör, nu står vi inför
Ett Fait Accomplit
Och slagen i spillror, ligger min värld
Hopplöst för alltid försvunnen, förbrunnen, av lågor förtärd
Ur askan går du, pånyttfödd, och nu
Flyger du ut, fågel Fenix till slut
Nu är du fri
Det är Fait Accomplit
Allting är sagt
Jag måste ge mig för en stenhård övermakt
Och slagen i spillror, ligger min värld
Hopplöst för alltid försvunnen, förbrunnen, av lågor förtärd
Ur askan går du, pånyttfödd, och nu
Nu är du fri
Det är Fait Accomplit
Skulle vi hört, skulle vi känt
Att något särskilt, något konstigt hade hänt
Tecken i skyn, nej, dom såg inte vi
Allt dumt som man gör, nu står vi inför
Ett Fait Accomplit
Och slagen i spillror, ligger min värld
Hopplöst för alltid försvunnen, förbrunnen, av lågor förtärd
Ur askan går du, pånyttfödd, och nu
Flyger du ut, fågel Fenix till slut
Nu är du fri
Det är Fait Accomplit
Slagen i spillror
Jag vet inte hur jag ska bearbeta det här. Hur ska jag någonsin kunna acceptera detta? Ett liv utan Åke. Som alltid funnits där. Som alltid varit sig själv, alltid haft nåt att prata om, även med helt okända människor. Som alltid varit med och firat jul, nyår, födelsedagar.
Hur lång tid kommer sorgen att ta? Innan det lättar. innan jag slutar gråta över minsta lilla sak som påminner mig om honom. Aldrig förmodligen. Sorgen och saknaden kommer alltid att vara kvar. Jag kommer alltid att påminnas om honom- förhoppningsvis på ett positivt sätt nån gång. Kanske utan att gråta, istället kommer det kanske fram ett leende istället.
Häromdagen på Maxi fick jag syn på Aladdins chokladhjärtan. Jag var tvungen att gå ut ur affären. Åke fick såna av oss på sin födelsedag för en månad sen. Och nu är han borta.
Hur ska livet kunna gå vidare?
När jag är med mamma stänger jag av mig själv. Jag blir nån annan. En person som tar hand om henne, som diskar, plockar undan, hänger tvätt och fixar med allt- och som tröstar henne, fösöker få henne att se att det kommer bli lättare.
Men kommer det verkligen att bli det?
När jag är ensam, här hemma. Då brister alla murar totalt. Då gråter jag så hårt så jag skakar, jag får en enorm huvudvärk och blir vansinnigt trött. Jag får dämpa mig med en kudde i ansiktet.
Jag önskar så hårt att det ska ha blivit fel, att han inte satt i lastbilen, utan det var någon annan. Men samtidigt önskar jag inte det här- den här smärtan och saknaden, till någon annan.
Tänk om...jag bara fick ge honom en sista kram, tala om att jag älskar honom. Se honom busa med Saga en sista gång. Fråga honom om allt var bra. Oh jag skulle ge precis vad som helst för bara en sista...Snälla. Ge mig det.
En strykning på armen som talar om att du faktiskt inte är helt borta, utan tittar till oss då och då.
Åke, jag saknar dig så vansinnigt mycket! Hur ska jag kunna gå vidare och leva mitt liv som vanligt? Det kommer ju aldrig att bli detsamma. Aldrig någonsin...
Hur lång tid kommer sorgen att ta? Innan det lättar. innan jag slutar gråta över minsta lilla sak som påminner mig om honom. Aldrig förmodligen. Sorgen och saknaden kommer alltid att vara kvar. Jag kommer alltid att påminnas om honom- förhoppningsvis på ett positivt sätt nån gång. Kanske utan att gråta, istället kommer det kanske fram ett leende istället.
Häromdagen på Maxi fick jag syn på Aladdins chokladhjärtan. Jag var tvungen att gå ut ur affären. Åke fick såna av oss på sin födelsedag för en månad sen. Och nu är han borta.
Hur ska livet kunna gå vidare?
När jag är med mamma stänger jag av mig själv. Jag blir nån annan. En person som tar hand om henne, som diskar, plockar undan, hänger tvätt och fixar med allt- och som tröstar henne, fösöker få henne att se att det kommer bli lättare.
Men kommer det verkligen att bli det?
När jag är ensam, här hemma. Då brister alla murar totalt. Då gråter jag så hårt så jag skakar, jag får en enorm huvudvärk och blir vansinnigt trött. Jag får dämpa mig med en kudde i ansiktet.
Jag önskar så hårt att det ska ha blivit fel, att han inte satt i lastbilen, utan det var någon annan. Men samtidigt önskar jag inte det här- den här smärtan och saknaden, till någon annan.
Tänk om...jag bara fick ge honom en sista kram, tala om att jag älskar honom. Se honom busa med Saga en sista gång. Fråga honom om allt var bra. Oh jag skulle ge precis vad som helst för bara en sista...Snälla. Ge mig det.
En strykning på armen som talar om att du faktiskt inte är helt borta, utan tittar till oss då och då.
Åke, jag saknar dig så vansinnigt mycket! Hur ska jag kunna gå vidare och leva mitt liv som vanligt? Det kommer ju aldrig att bli detsamma. Aldrig någonsin...
Åke
Hold me even though I know you're leaving
And show me all the reasons you would stay
It's just enough to feel your breath on mine
To warm my soul and ease my mind
You've gotta hold me and show me now
Give me just one part of you to cling to
And keep me everywhere you are
It's just enough to to steal my heart and run
Then fade out with the falling sun
Oh, please don't go
Let me have you just one moment more
Oh, all I need
All I want is just one moment more
You've gotta hold me and keep me now
Tell me how someday you'll be returning
And maybe, maybe I'll believe
It's just enough to see a shooting star
To know you're never really far
It's just enough to see a shooting star
To know you're never really gone
Oh, please don't go
Let me have you just one moment more
Oh, all I need
All I want is just one moment more
Oh, please don't go
Let me have you just one moment more
Oh, all I need
All I want is just one moment more
You've gotta hold me and maybe I'll believe..
So hold me even though I know you're leaving.
20/4 2010
Dagen jag alltid kommer att minnas. Med en enormt stor sorg och tomhet.
Det var dagen min och mina bröders styvfar slets ifrån oss. Dagen då min mamma förlorade sin sambo.
Jag vet inte om tårarna har torkat ut, och jag vet inte hur mycket smärta en person klarar av. Jag vet inte vad jag ska säga, vad jag ska göra. Jag vet inget.
Det enda jag vet är att jag saknar dig, att du skulle varit här nu. Att livet är vansinnigt orättvist, och att saknaden alltid kommer finnas där.
Jag är så evigt tacksam för alla stunder, alla minnen jag har av och med dig. Jag är så tacksam för att du hann få 6 månader med Saga, som du älskade nåt enormt.
Tack för att du funnits där från första början.
Idag har himlen släppt sina tårar för dig, älskade, älskade Åke.
Resten av tiden kommer vi minnas och älska dig.
Du finns alltid här, jag glömmer dig aldrig.
Det var dagen min och mina bröders styvfar slets ifrån oss. Dagen då min mamma förlorade sin sambo.
Jag vet inte om tårarna har torkat ut, och jag vet inte hur mycket smärta en person klarar av. Jag vet inte vad jag ska säga, vad jag ska göra. Jag vet inget.
Det enda jag vet är att jag saknar dig, att du skulle varit här nu. Att livet är vansinnigt orättvist, och att saknaden alltid kommer finnas där.
Jag är så evigt tacksam för alla stunder, alla minnen jag har av och med dig. Jag är så tacksam för att du hann få 6 månader med Saga, som du älskade nåt enormt.
Tack för att du funnits där från första början.
Idag har himlen släppt sina tårar för dig, älskade, älskade Åke.
Resten av tiden kommer vi minnas och älska dig.
Du finns alltid här, jag glömmer dig aldrig.
I valet och kvalet
Idag har vi varit och kikat på en ny barnvagn. Vi är verkligen inte nöjda med den vi har- känns att det var ett köp baserat enbart på priset. Det enda positiva med vår nuvarande vagn är det flyttbara handtaget- i övrigt är den en stor besvikelse.
Så, idag gick vi till Möbelcenter och kikade på ny. Vi hittade två modeller som, enligt mig, har det som krävs för att vi ska bli nöjda. Dvs svängbara hjul, fullt liggläge och möjlighet att ha trollet vänt både mot och bort från oss. Vi ska bara ha sittdelen då trollet är så pass stort- skulle det bli en tvåa så kan man köpa till mjukliften då.
Dom två vi står och väljer mellan är BRIO Sing och Teutonia Fun. Vilken, vilken, vilken? Aahhh!!! Ska fundera till imorgon, sen ska den beställas. Om nån av er därute har erfarenhet av nån av dem, så tala om det- positivt som negativt. Mottages med glädje :)
BRIO Sing 
Teutonia Fun
Nu ska jag börja med maten, köttfärsgryta. Mums!
Så, idag gick vi till Möbelcenter och kikade på ny. Vi hittade två modeller som, enligt mig, har det som krävs för att vi ska bli nöjda. Dvs svängbara hjul, fullt liggläge och möjlighet att ha trollet vänt både mot och bort från oss. Vi ska bara ha sittdelen då trollet är så pass stort- skulle det bli en tvåa så kan man köpa till mjukliften då.
Dom två vi står och väljer mellan är BRIO Sing och Teutonia Fun. Vilken, vilken, vilken? Aahhh!!! Ska fundera till imorgon, sen ska den beställas. Om nån av er därute har erfarenhet av nån av dem, så tala om det- positivt som negativt. Mottages med glädje :)
BRIO Sing 
Teutonia FunNu ska jag börja med maten, köttfärsgryta. Mums!
Torsdag
Hej därute. Vilket underbart väder det ser ut att vara idag! Jag får snart veta om det är lika skönt ute som det ser ut, jag och trollet ska dra oss till affären och handla. Inte för att jag är särskilt sugen på att, men måste man så måste man.
Efter affären kommer gubben hem på lunch, och vid 14.30 ska vi på föräldragrupp. Spännande! Hoppas att trollet sköter sig, och är lugn och snäll. Håller tummarna :)
Sitter och småkikar på Våra bästa år och trollet busar i sitt gym.
Jag är sugen på att baka något, funderar bara på vad. Eventuellt snickerskakor- måste bara hitta recept. Men det fixar sig :)
Nu ska jag klä på mig och trollet. Ha en bra dag!
Efter affären kommer gubben hem på lunch, och vid 14.30 ska vi på föräldragrupp. Spännande! Hoppas att trollet sköter sig, och är lugn och snäll. Håller tummarna :)
Sitter och småkikar på Våra bästa år och trollet busar i sitt gym.
Jag är sugen på att baka något, funderar bara på vad. Eventuellt snickerskakor- måste bara hitta recept. Men det fixar sig :)
Nu ska jag klä på mig och trollet. Ha en bra dag!
Baddag
Idag ska jag, trollet och Cassandra till simhallen. Jag har försökt att göra det till en "en-gång-i-veckan" grej som vi gör ihop, jag och trollet. Och som hon älskar att plaska runt i vattnet sen!
Problemet är att man måste ha med sig en person som kan hjälpa en med trollet, så man hinner dusch och dylikt själv. Tur att jag har en massa underbara vänner <3
För övrigt så har jag en gubbe som snarkar otroligt mycket nuförtiden! Jag blir snart galen. Jag kan inte somna om han hinner somna före mig, så det blir en kamp om att hinna somna före honom- vilket allt för ofta inte går som jag vill. Nu har jag bestämt att jag ska gå och köpa snarkplåster till honom- och be till gudarna att det hjälper. Annars får han sova på soffan. Jag tror nämligen att trollet också störs av pappas snarkningar om nätterna. Jädra sketgubbe!
Nu ska jag ge trollet lite mat, sen ska vi klä på oss och ge oss iväg.
Ha en toppendag!
Problemet är att man måste ha med sig en person som kan hjälpa en med trollet, så man hinner dusch och dylikt själv. Tur att jag har en massa underbara vänner <3
För övrigt så har jag en gubbe som snarkar otroligt mycket nuförtiden! Jag blir snart galen. Jag kan inte somna om han hinner somna före mig, så det blir en kamp om att hinna somna före honom- vilket allt för ofta inte går som jag vill. Nu har jag bestämt att jag ska gå och köpa snarkplåster till honom- och be till gudarna att det hjälper. Annars får han sova på soffan. Jag tror nämligen att trollet också störs av pappas snarkningar om nätterna. Jädra sketgubbe!
Nu ska jag ge trollet lite mat, sen ska vi klä på oss och ge oss iväg.
Ha en toppendag!
9 april
Oj, det var verkligen en evighet sen jag bloggade sist. Jag kommer som vanligt med ursäkten " jag hade ingen blogglust, annat kom i vägen ". Tråkigt, men ack så sant.
Här hemma är det som vanligt- trollet växer, baby jobbar och jag går hemma med trollet.
Njuter för fullt, för jag vet att det kanske inte blir så långvarigt då jag kanske måste börja jobba igen i maj ( om jag får komma tillbaka ). Det är lite invecklat - men i korta drag ska damen jag har jobbat hos innan mammaledigheten byta företag, alla måste söka sina tjänster på nytt och sen får man se om man får följa med till det nya. Jag hoppas på det- då jag trivs, och vill jobba med just henne. Isf så får jag palla mig tillbaka till jobbet i maj, och baby får vara hemma med trollet. Tråkigt, men hon behöver samtidigt tid med sin pappa så. Det löser sig :)
Idag står tvätt på schemat- en fredag säger ni. Ja, säger jag då. Jag har inget annat för mig så ;)
Imorgon tror jag att vi ska inviga våren med grillning. Är sjukt sugen på grillat! Mmm ;)
Slänger in en bild på trollet i hennes våroutfit. Tuffaste bruden i stan !
Här hemma är det som vanligt- trollet växer, baby jobbar och jag går hemma med trollet.
Njuter för fullt, för jag vet att det kanske inte blir så långvarigt då jag kanske måste börja jobba igen i maj ( om jag får komma tillbaka ). Det är lite invecklat - men i korta drag ska damen jag har jobbat hos innan mammaledigheten byta företag, alla måste söka sina tjänster på nytt och sen får man se om man får följa med till det nya. Jag hoppas på det- då jag trivs, och vill jobba med just henne. Isf så får jag palla mig tillbaka till jobbet i maj, och baby får vara hemma med trollet. Tråkigt, men hon behöver samtidigt tid med sin pappa så. Det löser sig :)
Idag står tvätt på schemat- en fredag säger ni. Ja, säger jag då. Jag har inget annat för mig så ;)
Imorgon tror jag att vi ska inviga våren med grillning. Är sjukt sugen på grillat! Mmm ;)
Slänger in en bild på trollet i hennes våroutfit. Tuffaste bruden i stan !
Nytt i garderoben
Nu har jag börjat bygga upp trollets garderob i storlek 68. Idag inhandlade vi följande till henne:
Brun skinnjacka
Virkad mössa med blomma
Rosa/vita Adidas-skor
och ett par mini-solglasögon
Trollet är självklart supernöjd med allt! :)
Hittade även lite till mig, visar det en annan dag.
Tjing!
Hittade även lite till mig, visar det en annan dag.
Tjing!
