1 månad

En lång, sorgsen månad har gått. Jag saknar dig, men jag tror att jag har accepterat det nu. Till en viss del i alla fall.
Jag har förstått att du inte kommer tillbaka till oss, att du faktiskt är borta. Jag har fått gråta, skrika och svära på hela situationen. Och på nåt sätt känns det som en befrielse.
Nu kan jag minnas dig med glädje- fast tårarna kommer fortfarande när jag tänker på dig. Men det går lite lättare.

Jag pratar med dig varje dag- oftast när jag ska sova. Jag säger god natt, och hoppas på ett svar. En liten liten vindpust, en liten liten smekning på min kind.
En dag får jag det, det är jag helt säker på.

Jag saknar dig, och jag älskar dig.

I minnet du lever, du finns alltid kvar
I minnet vi ser dig, precis som du var

<3

Vi ses i Nangijala, älskade du.


Idag fick jag veta en jättetrevlig sak. Mitt i all denna sorg så visar sig lyckan och glädjen ändå!


Kommentarer
Postat av: Cassandra

fick du reda på det jag tror du fick reda på? ;) puss saknar dig <3

2010-05-20 @ 23:32:48
URL: http://cassandra87.blogg.se/
Postat av: jossan

Men va inte så hemliga ;)

2010-05-21 @ 22:05:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0