Blackdaliah

Jag tittar på min dotter och fylls av så mycket känslor- kärlek, rädsla, förhoppningar, oro, lycka, sorg, värme.
Jag kan inte för mitt liv begripa att den här lilla personen har skapats av mig och Frank, att hon har växt och levt inuti mig i 9 månader.
Att just vi två fick previlegiet att bli hennes föräldrar, att hon valde oss. Vi får följa henne, se henne utvecklas, ta egna beslut och skapa ett eget liv. Vi får trösta henne, glädjas med henne, leva med henne.
Varje dag tillsammans med henne gör mig rikare och lyckligare än jag någonsin trodde att jag skulle bli.
Hon fyller vårt liv med så vansinnigt mycket fint- bara genom att vara hos oss.
Jag älskar henne till evigheten och tillbaka, jag ger mitt liv för hennes omedelbart.
Jag kan torka hur många tårar som helst för ett enda leende från henne.
Smärtan det krävdes för att få henne till världen skuggas över på en sekund när hon ropar "mamma" och kommer springandes med armarna öppna mot mig.
Jag älskar henne något så ofantligt mycket, så mycket så det gör ont i hela mig!

Du är det finaste jag vet
Du är det vackraste i världen
Du min luft och mina lungor, mina ögon, mina skuldror, mina händer och mitt hjärta.
Du är det dyraste i världen