7 september 2010
Oj. Jag ser att jag varit väldigt dålig på att uppdatera. Men, jag finner faktiskt inte tiden till det längre. Kanske ska lägga ner det här med bloggning, eller acceptera att det inte blir så täta uppdateringar. Tåls att tänka på...
Allt flyter på, precis som det alltid gör.
Trollet växer så in i bomben. Hon är drygt 10 månader nu, och för en månad sen började hon gå!!!! Herregud säger jag bara. Att se den här lilla minimänniskan springa omkring för fullt är helt fantastiskt. Jag kan knappt förstå det. Hon har även kommit på att hon kan dansa och digga till musik, lilla buset. Hon pussar oss, och pratar på sitt alldeles egna språk. Så duktig, lilla hjärtat. Och snart, om cirka 2 månader ska vi ha 1års-kalas för henne. Herregud. Det är ofattbart. Det var inte länge sen hon låg i min mage och sparkade, och som vi längtade. Nu blir hon 1 år <3
Och snart blir jag 1 år äldre. Om 22 dagar för att vara exakt. Undrar vad jag får då, hoppas det är nåt bra ;)
Oh, jag vill åka till Ullared, och shoppa loss. Serien började ju igår, och då blir jag så sugen; nya kläder till oss tre, nya sängkläder och massa leksaker till trollet, bland annat. Ge mig några tusen att handla för ;)
Nu måste jag ta hand om min dotter, och slänga i mig nåt att äta!
Ha en toppenbra dag! Ska försöka uppdatera snart!
Allt flyter på, precis som det alltid gör.
Trollet växer så in i bomben. Hon är drygt 10 månader nu, och för en månad sen började hon gå!!!! Herregud säger jag bara. Att se den här lilla minimänniskan springa omkring för fullt är helt fantastiskt. Jag kan knappt förstå det. Hon har även kommit på att hon kan dansa och digga till musik, lilla buset. Hon pussar oss, och pratar på sitt alldeles egna språk. Så duktig, lilla hjärtat. Och snart, om cirka 2 månader ska vi ha 1års-kalas för henne. Herregud. Det är ofattbart. Det var inte länge sen hon låg i min mage och sparkade, och som vi längtade. Nu blir hon 1 år <3
Och snart blir jag 1 år äldre. Om 22 dagar för att vara exakt. Undrar vad jag får då, hoppas det är nåt bra ;)
Oh, jag vill åka till Ullared, och shoppa loss. Serien började ju igår, och då blir jag så sugen; nya kläder till oss tre, nya sängkläder och massa leksaker till trollet, bland annat. Ge mig några tusen att handla för ;)
Nu måste jag ta hand om min dotter, och slänga i mig nåt att äta!
Ha en toppenbra dag! Ska försöka uppdatera snart!
3:e augusti
Nu känns det som att sommaren snart är slut. Eller, det kanske den redan är? Det har varit och är så tråkigt väder, så jag vill bara krypa upp i soffan under en varm filt och stanna där till nästa år. Jag ÄLSKAR värmen och solen. Jag ska nog flytta till typ Grekland, eller Thailand kanske? :)
Jag letar efter nån sida där man kan titta på serier gratis, utan att behöva ladda ner dom. Ge mig tips om ni har några! Just nu letar jag för fullt efter Glee- eftersom jag missat en del avsnitt vill jag kolla ifatt dom, nu!
I helgen är jag tre-dagars-ledig, så skönt! Plus att vi är barnlediga- vi funderar på att ha lite myskväll hemma på fredag med spel och mat och härligt umgänge, och lite fest på lördag. Hoppas på att några är intresserade ;)
Hemma går Wii-et för fullt- nästan dygnet runt- vi spelar Super Mario, och det är ju bara så roligt!!!! Men irriterande när man dör hela tiden, hur blir man proffs på det? Haha :D
Trollet växer- hon har nu fyra tänder med en femte och sjätte på väg. Hon står upp utan att hålla i sig och har så gjort i en månad ungefär. Snart går hon, det är jag helt säker på. Och, dom säger att barn som är tidiga med allt väntar på syskon. Hmm...Frank vill då inte ha fler barn, men jag ska nog övertala honom för en liten till vill vi allt ha ( läs jag ) :)
Nu ska jag fortsätta leta sidor! ha en bra kväll!
<3 Jag saknar dig, jag älskar dig.
Jag letar efter nån sida där man kan titta på serier gratis, utan att behöva ladda ner dom. Ge mig tips om ni har några! Just nu letar jag för fullt efter Glee- eftersom jag missat en del avsnitt vill jag kolla ifatt dom, nu!
I helgen är jag tre-dagars-ledig, så skönt! Plus att vi är barnlediga- vi funderar på att ha lite myskväll hemma på fredag med spel och mat och härligt umgänge, och lite fest på lördag. Hoppas på att några är intresserade ;)
Hemma går Wii-et för fullt- nästan dygnet runt- vi spelar Super Mario, och det är ju bara så roligt!!!! Men irriterande när man dör hela tiden, hur blir man proffs på det? Haha :D
Trollet växer- hon har nu fyra tänder med en femte och sjätte på väg. Hon står upp utan att hålla i sig och har så gjort i en månad ungefär. Snart går hon, det är jag helt säker på. Och, dom säger att barn som är tidiga med allt väntar på syskon. Hmm...Frank vill då inte ha fler barn, men jag ska nog övertala honom för en liten till vill vi allt ha ( läs jag ) :)
Nu ska jag fortsätta leta sidor! ha en bra kväll!
<3 Jag saknar dig, jag älskar dig.
Hemma
Igår kväll kom vi hem från Öland. Vädret svek oss sista dagen, så vi packade ihop, städade och åkte hem.
Men det har varit en toppenvecka med bra väder de allra flesta dagarna!
Vi har varit en sväng till Böda Sand- jag och trollet badade med trollets kusiner och hon hade jätteroligt. Vi har kört gokart, varit på en shoppingrunda i Färjestaden och njutit i stugan. Ätit god mat, spelat kubb och boule och kortspel. Barnen- mest Hedda och trollet- har plaskat i poolen på gräsmattan och haft skoj.
Mamma kom förbi på tisdagen och stannade till onsdagen- det behövde hon nog.
Andrea fyllde 13 i torsdags, och blev superglad för sina presenter. Tur det :)
Vi kom hem igår vid sextiden. Packade upp allt, hämtade pizza och satt sen i soffan resten av kvällen. Vi var nog ganska så slut alla tre tror jag, trollet däckade vid kvart över åtta.
Förhoppningsvis blir det Norge nästa sommar för att hälsa på Siv med familj. Hoppas hoppas hoppas!
Så, tack för i år!
I tisdags var det 3 månader sen du försvann. Jag saknar dig. Jag minns dig. Du fattas.
Jag älskar dig <3
Men det har varit en toppenvecka med bra väder de allra flesta dagarna!
Vi har varit en sväng till Böda Sand- jag och trollet badade med trollets kusiner och hon hade jätteroligt. Vi har kört gokart, varit på en shoppingrunda i Färjestaden och njutit i stugan. Ätit god mat, spelat kubb och boule och kortspel. Barnen- mest Hedda och trollet- har plaskat i poolen på gräsmattan och haft skoj.
Mamma kom förbi på tisdagen och stannade till onsdagen- det behövde hon nog.
Andrea fyllde 13 i torsdags, och blev superglad för sina presenter. Tur det :)
Vi kom hem igår vid sextiden. Packade upp allt, hämtade pizza och satt sen i soffan resten av kvällen. Vi var nog ganska så slut alla tre tror jag, trollet däckade vid kvart över åtta.
Förhoppningsvis blir det Norge nästa sommar för att hälsa på Siv med familj. Hoppas hoppas hoppas!
Så, tack för i år!
I tisdags var det 3 månader sen du försvann. Jag saknar dig. Jag minns dig. Du fattas.
Jag älskar dig <3
3 dagar kvar
Sen åker vi till Öland, och stannar en hel vecka! Det ska bli helt underbart, bara få vara och koppla av. Inte tänka på nåt utan bara njuta! Åh som jag längtar :)
Igår var vi på stranden vid Havslätt med Karin och Bizze, Vanja, Nemi och Eddie. Trollet fick bada i havet för allra första gången och som hon älskade det. Hon skrattade och plaskade och ville absolut inte gå upp ur vattnet :)
Idag ska vi kika på en ny lägenhet, en fyra. Hoppas att den är i bra skick, för isf är det nog snart dags att flytta. Och det vore toppen- trollet behöver verkligen ett eget rum nu. Hon är så lättväckt. Men, passar inte den vi ska kika på idag så får vi fortsätta leta efter treor eller en fyra till ett bra pris. Åh, alltid är det nåt att tänka på. Blä...Men det fixar sig :)
Jag börjar jobbet vid 16.45 och när jag kommer hem imorgon ska vi packa allt inför semestern. Kanske spela lite kubb med vänner på kvällen. Och på fredag jobbar jag 11-17, sen hem och packa det sista och tvätta det som ska med, som inte hunnits med än.
På lördag kommer mamma och då åker vi på semester!
Ha en toppendag alla!
Igår var vi på stranden vid Havslätt med Karin och Bizze, Vanja, Nemi och Eddie. Trollet fick bada i havet för allra första gången och som hon älskade det. Hon skrattade och plaskade och ville absolut inte gå upp ur vattnet :)
Idag ska vi kika på en ny lägenhet, en fyra. Hoppas att den är i bra skick, för isf är det nog snart dags att flytta. Och det vore toppen- trollet behöver verkligen ett eget rum nu. Hon är så lättväckt. Men, passar inte den vi ska kika på idag så får vi fortsätta leta efter treor eller en fyra till ett bra pris. Åh, alltid är det nåt att tänka på. Blä...Men det fixar sig :)
Jag börjar jobbet vid 16.45 och när jag kommer hem imorgon ska vi packa allt inför semestern. Kanske spela lite kubb med vänner på kvällen. Och på fredag jobbar jag 11-17, sen hem och packa det sista och tvätta det som ska med, som inte hunnits med än.
På lördag kommer mamma och då åker vi på semester!
Ha en toppendag alla!
Jag smälter snart bort
Jag behöver bada. Helst i en lagom varm insjö nånstans utan en massa folk. Kan nån ta mig dit? Innan jag smälter bort här hemma i vardagsrummet. Jag ligger snart på golvet, i form av en stor pöl. "Åh titta där. Det är ju Emmelie som ligger där och jäser" .......
I need to cool down, right now!
I need to cool down, right now!
100703
Hej. Tänkte försöka mig på ett lite glatt och normalt inlägg idag. Det var ju ett bra tag sen, så det kan nog behövas.
Allt knallar på här hemma. Jag jobbar för fullt, men om lite drygt två veckor åker vi till Öland och stannar i en hel vecka! Underbart ska det bli- håller tummarna för att det fina vädret håller i sig tills dess eller i alla fall kommer tillbaka till den veckan.
Trollet ska få träffa sin faster och sina tre kusiner för första gången- dom bor i Norge så vi ses bara vartannat år ungefär.
Men, vi ska försöka åka till dom nästa år. Synd att det är så dyrt där borta bara, men det löser sig.
Idag gjorde vi stan en sväng- jag hittade en bikini som jag definitivt ska utnyttja i sommar. Så snygg!
Blev en mjukglass och sen gick vi hem. Hälsade på Carro och Björn en sväng också, men trollet somnade så jag gick hem medans gubben stannade kvar och drack öl.
Har hunnit städa toan, damma hela vardagsrummet och fixa i hallen. Så nu är jag nöjd.
Ska slänga mig på soffan en stund innan duschen tänkte jag.
Trollet har fått två tänder nu, och på BVC-besöket i måndags vägde hon 9590 gram och var 66 cm lång. Hon växer på det lilla monstret <3
Ha en toppendag alla!
Allt knallar på här hemma. Jag jobbar för fullt, men om lite drygt två veckor åker vi till Öland och stannar i en hel vecka! Underbart ska det bli- håller tummarna för att det fina vädret håller i sig tills dess eller i alla fall kommer tillbaka till den veckan.
Trollet ska få träffa sin faster och sina tre kusiner för första gången- dom bor i Norge så vi ses bara vartannat år ungefär.
Men, vi ska försöka åka till dom nästa år. Synd att det är så dyrt där borta bara, men det löser sig.
Idag gjorde vi stan en sväng- jag hittade en bikini som jag definitivt ska utnyttja i sommar. Så snygg!
Blev en mjukglass och sen gick vi hem. Hälsade på Carro och Björn en sväng också, men trollet somnade så jag gick hem medans gubben stannade kvar och drack öl.
Har hunnit städa toan, damma hela vardagsrummet och fixa i hallen. Så nu är jag nöjd.
Ska slänga mig på soffan en stund innan duschen tänkte jag.
Trollet har fått två tänder nu, och på BVC-besöket i måndags vägde hon 9590 gram och var 66 cm lång. Hon växer på det lilla monstret <3
Ha en toppendag alla!
Picture perfect memories,
Scattered all around the floor.
Reaching for the phone cause, I can't fight it any more.
And I wonder if I ever cross your mind.
For me it happens all the time.
It's a quarter after one, I'm all alone and I need you now.
Said I wouldn't call but I lost all control and I need you now.
And I don't know how I can do without, I just need you now.
Another shot of whiskey, can't stop looking at the door.
Wishing you'd come sweeping in the way you did before.
And I wonder if I ever cross your mind.
For me it happens all the time.
It's a quarter after one, I'm a little drunk,
And I need you now.
Said I wouldn't call but I lost all control and I need you now.
And I don't know how I can do without, I just need you now.
Yes I'd rather hurt than feel nothing at all.
It's a quarter after one, I'm all alone and I need you now.
And I said I wouldn't call but I'm a little drunk and I need you now.
And I don't know how I can do without, I just need you now.
I just need you now.
Oh baby I need you now.
Imorgon...
Imorgon är det 2 månader sen du försvann. Jag saknar dig. Ibland får jag för mig att du ska svara i telefonen, men sen ser jag att det enbart står "Lehna" på nummerpresentationen. Ditt namn är nu borta från det numret - bara det gör så vansinnigt ont i mig.
Hela dagen har jag suttit och tittat på det kungliga bröllopet. Tänkt på hur det skulle vara att gifta sig- vilket jag hemskt gärna vill. Men, om den dagen nån gång kommer så är det en person som kommer att fattas. Som jag så gärna ville ha där, som skulle ha varit där. Du. Du skulle vara med på den dagen- du hade velat det, det vet jag.
Åh...Men, du finns väl där ändå hoppas jag? Åke, om jag gifter mig kan du då lova att du finns där?
Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att min blogg blivit något av en sorg-blogg. Det var ju inte tanken när jag startade den.
Men för mig är det här jag kan få ut precis allt jag känner, allt jag bär inom mig, som jag inte säger till någon. Som jag håller för mig själv- här får jag ventilera mig utan åsikter och människor som beklagar sig som dom gör när man träffar dom.
Jag håller alldeles för mycket inom mig just nu, det känner jag. Och det är inte jag egentligen. Jag är en öppen och känslosam person- men sen det här hände har jag börjat bära sakerna för mig själv. Dels för att jag ser på Frank hur ont det gör i honom när jag pratar om det, och när jag blir ledsen. Dels för att inte göra situationen värre för mamma.
Jag vill egentligen bara ställa mig och skrika rätt ut vad jag känner och vad jag tänker på. Jag vill gråta och slå sönder saker. Slå på någon.
Jag trodde att jag hade accepterat det- men jag har nog verkligen inte det. Jag väntar fortfarande på att få se dig igen- och det gör mig så vansinnigt arg att jag vet att jag inte kommer få det. Det är orättvist. Och jag blir arg på dig för att du lämnade oss - fast det inte var ditt eget val. Och sen får jag dåligt samvete för att jag blir arg på dig.
För egentligen så är det bara saknaden som gör så ont. Jag kan inte beskriva smärtan av att förlora dig för nån- jag har ett stort tomhål inom mig. Där du skulle varit.
Jag gråter inte- fast jag vill gråta hela dagarna egentligen. Men jag visar mig stark utåt. Inombords känner jag hur svag jag verkligen har blivit av det här. Minsta lilla minne av dig, minsta lilla ton av en låt som påminnner mig om dig så värker det i hela min kropp.
Jag vill att minnena av dig ska ge mig glädje- för jag vårdar dem så otroligt ömt och kärleksfullt. Men det kommer väl.
Just nu känner jag bara tomheten, saknaden, sorgen.
Jag älskar dig <3
Du är för alltid en del utav mig
Hela dagen har jag suttit och tittat på det kungliga bröllopet. Tänkt på hur det skulle vara att gifta sig- vilket jag hemskt gärna vill. Men, om den dagen nån gång kommer så är det en person som kommer att fattas. Som jag så gärna ville ha där, som skulle ha varit där. Du. Du skulle vara med på den dagen- du hade velat det, det vet jag.
Åh...Men, du finns väl där ändå hoppas jag? Åke, om jag gifter mig kan du då lova att du finns där?
Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att min blogg blivit något av en sorg-blogg. Det var ju inte tanken när jag startade den.
Men för mig är det här jag kan få ut precis allt jag känner, allt jag bär inom mig, som jag inte säger till någon. Som jag håller för mig själv- här får jag ventilera mig utan åsikter och människor som beklagar sig som dom gör när man träffar dom.
Jag håller alldeles för mycket inom mig just nu, det känner jag. Och det är inte jag egentligen. Jag är en öppen och känslosam person- men sen det här hände har jag börjat bära sakerna för mig själv. Dels för att jag ser på Frank hur ont det gör i honom när jag pratar om det, och när jag blir ledsen. Dels för att inte göra situationen värre för mamma.
Jag vill egentligen bara ställa mig och skrika rätt ut vad jag känner och vad jag tänker på. Jag vill gråta och slå sönder saker. Slå på någon.
Jag trodde att jag hade accepterat det- men jag har nog verkligen inte det. Jag väntar fortfarande på att få se dig igen- och det gör mig så vansinnigt arg att jag vet att jag inte kommer få det. Det är orättvist. Och jag blir arg på dig för att du lämnade oss - fast det inte var ditt eget val. Och sen får jag dåligt samvete för att jag blir arg på dig.
För egentligen så är det bara saknaden som gör så ont. Jag kan inte beskriva smärtan av att förlora dig för nån- jag har ett stort tomhål inom mig. Där du skulle varit.
Jag gråter inte- fast jag vill gråta hela dagarna egentligen. Men jag visar mig stark utåt. Inombords känner jag hur svag jag verkligen har blivit av det här. Minsta lilla minne av dig, minsta lilla ton av en låt som påminnner mig om dig så värker det i hela min kropp.
Jag vill att minnena av dig ska ge mig glädje- för jag vårdar dem så otroligt ömt och kärleksfullt. Men det kommer väl.
Just nu känner jag bara tomheten, saknaden, sorgen.
Jag älskar dig <3
Du är för alltid en del utav mig
10 juni
Det går lättare nu. Saknaden finns kvar, den är nog större och jobbigare nu, men jag har accepterat det.
För cirka 1½ vecka sen, när jag och trollet låg i sängen var det någon som blåste lite lätt i mitt ansikte. Trollet sov med ansiktet bortvänt från mig och Frank var i vardagsrummet.
Jag vet att det var du. Och det värmer att veta att du finns här, hos mig. Och att du nån gång kommer hem till mamma.
Tack älskade du! <3
Livet fortsätter ju , trots att det känns som att världen stannade upp- känns fortfarande lite som att den står still.
Men, trollet växer. Så det knakar i väggarna här hemma.
Hon har fått en tand, hon sätter sig själv upp, reser sig upp i sängen och kryper! Och det går undan vill jag lova, ho kryper och kryper och kryper. Och pillar på allt hon inte får- dator, kattmat, kattlåda, förstärkare, eluttag o.s.v. Listan kan göras lång. Lilla bustrollet <3
Jag jobbar för fullt, och Frank går hemma med trollet.
Imorgon åker vi hem till skogen, för lite välbehövlig vila och tid med mamma.
På lördag ska vi på grillfest med gamla vänner- det ser vi fram emot.
Nu ska jag mysa med älsklingen.
För cirka 1½ vecka sen, när jag och trollet låg i sängen var det någon som blåste lite lätt i mitt ansikte. Trollet sov med ansiktet bortvänt från mig och Frank var i vardagsrummet.
Jag vet att det var du. Och det värmer att veta att du finns här, hos mig. Och att du nån gång kommer hem till mamma.
Tack älskade du! <3
Livet fortsätter ju , trots att det känns som att världen stannade upp- känns fortfarande lite som att den står still.
Men, trollet växer. Så det knakar i väggarna här hemma.
Hon har fått en tand, hon sätter sig själv upp, reser sig upp i sängen och kryper! Och det går undan vill jag lova, ho kryper och kryper och kryper. Och pillar på allt hon inte får- dator, kattmat, kattlåda, förstärkare, eluttag o.s.v. Listan kan göras lång. Lilla bustrollet <3
Jag jobbar för fullt, och Frank går hemma med trollet.
Imorgon åker vi hem till skogen, för lite välbehövlig vila och tid med mamma.
På lördag ska vi på grillfest med gamla vänner- det ser vi fram emot.
Nu ska jag mysa med älsklingen.
1 månad
En lång, sorgsen månad har gått. Jag saknar dig, men jag tror att jag har accepterat det nu. Till en viss del i alla fall.
Jag har förstått att du inte kommer tillbaka till oss, att du faktiskt är borta. Jag har fått gråta, skrika och svära på hela situationen. Och på nåt sätt känns det som en befrielse.
Nu kan jag minnas dig med glädje- fast tårarna kommer fortfarande när jag tänker på dig. Men det går lite lättare.
Jag pratar med dig varje dag- oftast när jag ska sova. Jag säger god natt, och hoppas på ett svar. En liten liten vindpust, en liten liten smekning på min kind.
En dag får jag det, det är jag helt säker på.
Jag saknar dig, och jag älskar dig.
I minnet du lever, du finns alltid kvar
I minnet vi ser dig, precis som du var
<3
Vi ses i Nangijala, älskade du.
Idag fick jag veta en jättetrevlig sak. Mitt i all denna sorg så visar sig lyckan och glädjen ändå!
Jag har förstått att du inte kommer tillbaka till oss, att du faktiskt är borta. Jag har fått gråta, skrika och svära på hela situationen. Och på nåt sätt känns det som en befrielse.
Nu kan jag minnas dig med glädje- fast tårarna kommer fortfarande när jag tänker på dig. Men det går lite lättare.
Jag pratar med dig varje dag- oftast när jag ska sova. Jag säger god natt, och hoppas på ett svar. En liten liten vindpust, en liten liten smekning på min kind.
En dag får jag det, det är jag helt säker på.
Jag saknar dig, och jag älskar dig.
I minnet du lever, du finns alltid kvar
I minnet vi ser dig, precis som du var
<3
Vi ses i Nangijala, älskade du.
Idag fick jag veta en jättetrevlig sak. Mitt i all denna sorg så visar sig lyckan och glädjen ändå!
2010-05-07
Begravningen var i fredags. Den var vacker. Otroligt vacker. Mamma och Rickard hade gjort det precis så som jag tror att Åke hade velat ha det. Musiken var fin. Blommorna var fina. Kistan var fin.
Men, det var det sorgligaste jag varit med om. Jag vill inte göra om det- fast jag vet att jag måste.
Att se mamma gå fram till kistan, där hennes älskade låg. Se mina bröder gå fram till sin styvfar för sista gången. Se Åkes bröder och syster, syskonbarn. Hans vänner. Det var så många som brydde sig om honom, som ville ta farväl.
Det brast nästan med en gång när jag såg kistan. När Björn Afzelius "Tusen bitar" spelades. När Henrik Åbergs " Du är alltid en del utav mig" spelades.
Jag fick sagt det jag ville till Åke, det enda som egentligen betydde något. Jag viskade det till honom, innan jag la ner min ros. Jag älskar dig...
Det värsta för mig, var när dom läste upp alla vackra blommor som skickats till kyrkan. Till Åke. Han tog upp en liten bukett med rosa rosor, och jag såg med en gång vem den var från. " Farväl morfar"- Saga.
Tårarna kom som aldrig förr, jag ville bara resa mig och gå därifrån. Och så la någon en hand på min axel- jag vet inte vem, men det värmde. Tack.
Jag önskar så att Saga kunde fått lite mer tid med honom. Att han fått se henne gå, höra henne prata. Höra henne säga morfar till honom.
Jag är så tacksam för den tid dom fick ihop, och den tid jag fick med honom.
Nu har jag förstått att han inte kommer tillbaka, och det gör ont. Ondare än någonsin. Men, jag vet ändå att han finns här, och stöttar oss. Han ser efter mig, Frank och Saga. Han finns alltid där för mamma och mina bröder. Alltid. Så länge vi minns honom försvinner han aldrig. Och Åke, jag kommer för alltid att minnas dig, du har alltid en plats i mitt hjärta och jag kommer att tala om för Saga hur mycket du betydde och hur mycket du älskade henne.
Men, det var det sorgligaste jag varit med om. Jag vill inte göra om det- fast jag vet att jag måste.
Att se mamma gå fram till kistan, där hennes älskade låg. Se mina bröder gå fram till sin styvfar för sista gången. Se Åkes bröder och syster, syskonbarn. Hans vänner. Det var så många som brydde sig om honom, som ville ta farväl.
Det brast nästan med en gång när jag såg kistan. När Björn Afzelius "Tusen bitar" spelades. När Henrik Åbergs " Du är alltid en del utav mig" spelades.
Jag fick sagt det jag ville till Åke, det enda som egentligen betydde något. Jag viskade det till honom, innan jag la ner min ros. Jag älskar dig...
Det värsta för mig, var när dom läste upp alla vackra blommor som skickats till kyrkan. Till Åke. Han tog upp en liten bukett med rosa rosor, och jag såg med en gång vem den var från. " Farväl morfar"- Saga.
Tårarna kom som aldrig förr, jag ville bara resa mig och gå därifrån. Och så la någon en hand på min axel- jag vet inte vem, men det värmde. Tack.
Jag önskar så att Saga kunde fått lite mer tid med honom. Att han fått se henne gå, höra henne prata. Höra henne säga morfar till honom.
Jag är så tacksam för den tid dom fick ihop, och den tid jag fick med honom.
Nu har jag förstått att han inte kommer tillbaka, och det gör ont. Ondare än någonsin. Men, jag vet ändå att han finns här, och stöttar oss. Han ser efter mig, Frank och Saga. Han finns alltid där för mamma och mina bröder. Alltid. Så länge vi minns honom försvinner han aldrig. Och Åke, jag kommer för alltid att minnas dig, du har alltid en plats i mitt hjärta och jag kommer att tala om för Saga hur mycket du betydde och hur mycket du älskade henne.
Vila i frid, älskade.
Du är för alltid en del utav mig
Åke, älskade du.
Här skiljs våra vägar i livet
Den väg vi tillsammans fick gå
Jag tog aldrig nånting för givet
Min saknad känns smärtsam ändå
Du skänkte mig glädjen och skratten
I din värld fick jag komma in
Du var den lyssnande rösten i natten
Du gav mig den som var din
Du är för alltid en del utav mig
Som polstjärnans ljus i natten
Jag tänder ett ljus
Som en hälsning till dig
Som en bro över mörka vatten
Du är för alltid en del utav mig
Så fjärran men ändå nära
En ängel ska bära min hälsning till dig
Du är alltid en del utav mig
Här skiljs våra vägar i livet
Men du lät mig tidigt förstå
I stjärnorna står det vi skrivit
Tillsammans för alltid ändå
När natten så stilla sig sänker
Finns tystnadens tomhet hos mig
Och likt den klaraste stjärnan som blänker
Så stark är min kärlek till dig
Du är för alltid en del utav mig
Som polstjärnans ljus i natten
Jag tänder ett ljus
Som en hälsning till dig
som en bro över mörka vatten
Du är för alltid en del utav mig
Då fjärran men ändå nära
En ängel ska bära min hälsning till dig
Du är alltid en del utav mig
Du är för alltid en del utav mig
Så fjärran men ändå nära
En ängel ska bära min hälsning till dig
Du är alltid en del utav mig
Tomt
Det är tomt utan dig. Vansinnigt tomt. Det känns kallt, ensamt och bedrövligt. Varför skulle just du slitas från oss? Jag förstår det inte, och kommer nog aldrig att göra. Jag ville ha mer tid- för att säga hej då, förbereda mig för vad som komma skulle. Men det fick jag inte, och ingen annan heller. Jag älskar dig.
Jag vet inte vad folk tänker, vad dom tycker om att jag är så ledsen. "Han var ju inte din riktiga pappa" "Han var ju din styvfar". Dessa tankar snurrar i mitt huvud- att folk undrar varför jag är så ledsen då vi inte var släkt, inte biologiskt i alla fall. Han hade ju syskon, syskonbarn, en son. Som ska vara ledsna istället ( som är ledsna ) . Varför gråter jag? Varför svär jag på världen och dess orättvisa?
Jo. Åke har från den dagen jag föddes alltid varit där. Även fast han "bara" var grannen i början. Han har alltid varit en person som jag och mina bröder har gått hem till. Han hittade på saker med oss- vi var ute och åkte bil med honom, vi lekte hemma hos honom, han lagade mat till oss, han passade oss när mamma och pappa jobbade.
Sen, en dag, så blev det han och mamma. Vi flyttade in hos honom- han blev en del av familjen. Om han inte redan var det?
Han behandlade oss som om vi vore hans. Han skällde på oss. Han skjutsade oss dit vi skulle. Han gav oss saker. Han tog hand om oss. Han älskade oss. Precis som sina egna barn.
Mamma har talat om att han pratade om att adoptera oss- vilket ju var omöjligt då vi har en biologisk pappa som finns med i bilden.
Men jag tror, nej jag vet. Att han adopterade oss ändå- känslomässigt. Han älskade oss, och han var som en pappa. Jag kommer ihåg en gång när jag ringde hem och skulle fråga efter Åke- "är pappa hemma?" . Det säger mycket. Det talar om hur viktig han var, vilken roll han har spelat i mitt liv.
Sen kom Saga. Lilla Saga. Min dotter. Som har en mormor och en morfar.
Men Åke då? Som jag funderade på hur han skulle känna.
Han tog Saga som sitt eget barnbarn. Han kallade sig själv för morfar. Han gav Saga det viktigaste av allt- kärlek. Men även saker, pengar.
Ja vet ju att han inte var Sagas riktiga morfar, men han var viktig för henne. För mig. Han var faktiskt hennes morfar! Känslomässigt. Och jag är så glad över att jag gav honom möjligheten att få uppleva hur det känns att få ett barnbarn. Jag är glad över att han fick se henne som sin, och att han behandlade henne som sin. Han älskade henne nåt enormt!
Åke, för mig var du en pappa. och vilken tur jag hade som fick ha just dig som pappa, även om du var pappa nummer två. Du var suverän! Och jag vet att du älskade mig, och mina bröder. Tack för att du alltid var där för oss!
Och, Åke. Saga var ditt barnbarn. Jag hade inte velat ha det på något annat sätt. Hon hade två morfäder. Hon älskar dig. Tack för att du älskade henne!
Tack för att du var du. Jag kan inte säga det för mycket. Jag älskar dig, Saga älskar dig.
Nu ska jag fortsätta önska efter ett mirakel. Kom tillbaka...
Jag vet inte vad folk tänker, vad dom tycker om att jag är så ledsen. "Han var ju inte din riktiga pappa" "Han var ju din styvfar". Dessa tankar snurrar i mitt huvud- att folk undrar varför jag är så ledsen då vi inte var släkt, inte biologiskt i alla fall. Han hade ju syskon, syskonbarn, en son. Som ska vara ledsna istället ( som är ledsna ) . Varför gråter jag? Varför svär jag på världen och dess orättvisa?
Jo. Åke har från den dagen jag föddes alltid varit där. Även fast han "bara" var grannen i början. Han har alltid varit en person som jag och mina bröder har gått hem till. Han hittade på saker med oss- vi var ute och åkte bil med honom, vi lekte hemma hos honom, han lagade mat till oss, han passade oss när mamma och pappa jobbade.
Sen, en dag, så blev det han och mamma. Vi flyttade in hos honom- han blev en del av familjen. Om han inte redan var det?
Han behandlade oss som om vi vore hans. Han skällde på oss. Han skjutsade oss dit vi skulle. Han gav oss saker. Han tog hand om oss. Han älskade oss. Precis som sina egna barn.
Mamma har talat om att han pratade om att adoptera oss- vilket ju var omöjligt då vi har en biologisk pappa som finns med i bilden.
Men jag tror, nej jag vet. Att han adopterade oss ändå- känslomässigt. Han älskade oss, och han var som en pappa. Jag kommer ihåg en gång när jag ringde hem och skulle fråga efter Åke- "är pappa hemma?" . Det säger mycket. Det talar om hur viktig han var, vilken roll han har spelat i mitt liv.
Sen kom Saga. Lilla Saga. Min dotter. Som har en mormor och en morfar.
Men Åke då? Som jag funderade på hur han skulle känna.
Han tog Saga som sitt eget barnbarn. Han kallade sig själv för morfar. Han gav Saga det viktigaste av allt- kärlek. Men även saker, pengar.
Ja vet ju att han inte var Sagas riktiga morfar, men han var viktig för henne. För mig. Han var faktiskt hennes morfar! Känslomässigt. Och jag är så glad över att jag gav honom möjligheten att få uppleva hur det känns att få ett barnbarn. Jag är glad över att han fick se henne som sin, och att han behandlade henne som sin. Han älskade henne nåt enormt!
Åke, för mig var du en pappa. och vilken tur jag hade som fick ha just dig som pappa, även om du var pappa nummer två. Du var suverän! Och jag vet att du älskade mig, och mina bröder. Tack för att du alltid var där för oss!
Och, Åke. Saga var ditt barnbarn. Jag hade inte velat ha det på något annat sätt. Hon hade två morfäder. Hon älskar dig. Tack för att du älskade henne!
Tack för att du var du. Jag kan inte säga det för mycket. Jag älskar dig, Saga älskar dig.
Nu ska jag fortsätta önska efter ett mirakel. Kom tillbaka...
<3
Leif-Åke Bergsten
19480326
-
20100420
Fait Accomplit
Allting är sagt
Jag måste ge mig för en stenhård övermakt
Och slagen i spillror, ligger min värld
Hopplöst för alltid försvunnen, förbrunnen, av lågor förtärd
Ur askan går du, pånyttfödd, och nu
Nu är du fri
Det är Fait Accomplit
Skulle vi hört, skulle vi känt
Att något särskilt, något konstigt hade hänt
Tecken i skyn, nej, dom såg inte vi
Allt dumt som man gör, nu står vi inför
Ett Fait Accomplit
Och slagen i spillror, ligger min värld
Hopplöst för alltid försvunnen, förbrunnen, av lågor förtärd
Ur askan går du, pånyttfödd, och nu
Flyger du ut, fågel Fenix till slut
Nu är du fri
Det är Fait Accomplit
Allting är sagt
Jag måste ge mig för en stenhård övermakt
Och slagen i spillror, ligger min värld
Hopplöst för alltid försvunnen, förbrunnen, av lågor förtärd
Ur askan går du, pånyttfödd, och nu
Nu är du fri
Det är Fait Accomplit
Skulle vi hört, skulle vi känt
Att något särskilt, något konstigt hade hänt
Tecken i skyn, nej, dom såg inte vi
Allt dumt som man gör, nu står vi inför
Ett Fait Accomplit
Och slagen i spillror, ligger min värld
Hopplöst för alltid försvunnen, förbrunnen, av lågor förtärd
Ur askan går du, pånyttfödd, och nu
Flyger du ut, fågel Fenix till slut
Nu är du fri
Det är Fait Accomplit
Slagen i spillror
Jag vet inte hur jag ska bearbeta det här. Hur ska jag någonsin kunna acceptera detta? Ett liv utan Åke. Som alltid funnits där. Som alltid varit sig själv, alltid haft nåt att prata om, även med helt okända människor. Som alltid varit med och firat jul, nyår, födelsedagar.
Hur lång tid kommer sorgen att ta? Innan det lättar. innan jag slutar gråta över minsta lilla sak som påminner mig om honom. Aldrig förmodligen. Sorgen och saknaden kommer alltid att vara kvar. Jag kommer alltid att påminnas om honom- förhoppningsvis på ett positivt sätt nån gång. Kanske utan att gråta, istället kommer det kanske fram ett leende istället.
Häromdagen på Maxi fick jag syn på Aladdins chokladhjärtan. Jag var tvungen att gå ut ur affären. Åke fick såna av oss på sin födelsedag för en månad sen. Och nu är han borta.
Hur ska livet kunna gå vidare?
När jag är med mamma stänger jag av mig själv. Jag blir nån annan. En person som tar hand om henne, som diskar, plockar undan, hänger tvätt och fixar med allt- och som tröstar henne, fösöker få henne att se att det kommer bli lättare.
Men kommer det verkligen att bli det?
När jag är ensam, här hemma. Då brister alla murar totalt. Då gråter jag så hårt så jag skakar, jag får en enorm huvudvärk och blir vansinnigt trött. Jag får dämpa mig med en kudde i ansiktet.
Jag önskar så hårt att det ska ha blivit fel, att han inte satt i lastbilen, utan det var någon annan. Men samtidigt önskar jag inte det här- den här smärtan och saknaden, till någon annan.
Tänk om...jag bara fick ge honom en sista kram, tala om att jag älskar honom. Se honom busa med Saga en sista gång. Fråga honom om allt var bra. Oh jag skulle ge precis vad som helst för bara en sista...Snälla. Ge mig det.
En strykning på armen som talar om att du faktiskt inte är helt borta, utan tittar till oss då och då.
Åke, jag saknar dig så vansinnigt mycket! Hur ska jag kunna gå vidare och leva mitt liv som vanligt? Det kommer ju aldrig att bli detsamma. Aldrig någonsin...
Hur lång tid kommer sorgen att ta? Innan det lättar. innan jag slutar gråta över minsta lilla sak som påminner mig om honom. Aldrig förmodligen. Sorgen och saknaden kommer alltid att vara kvar. Jag kommer alltid att påminnas om honom- förhoppningsvis på ett positivt sätt nån gång. Kanske utan att gråta, istället kommer det kanske fram ett leende istället.
Häromdagen på Maxi fick jag syn på Aladdins chokladhjärtan. Jag var tvungen att gå ut ur affären. Åke fick såna av oss på sin födelsedag för en månad sen. Och nu är han borta.
Hur ska livet kunna gå vidare?
När jag är med mamma stänger jag av mig själv. Jag blir nån annan. En person som tar hand om henne, som diskar, plockar undan, hänger tvätt och fixar med allt- och som tröstar henne, fösöker få henne att se att det kommer bli lättare.
Men kommer det verkligen att bli det?
När jag är ensam, här hemma. Då brister alla murar totalt. Då gråter jag så hårt så jag skakar, jag får en enorm huvudvärk och blir vansinnigt trött. Jag får dämpa mig med en kudde i ansiktet.
Jag önskar så hårt att det ska ha blivit fel, att han inte satt i lastbilen, utan det var någon annan. Men samtidigt önskar jag inte det här- den här smärtan och saknaden, till någon annan.
Tänk om...jag bara fick ge honom en sista kram, tala om att jag älskar honom. Se honom busa med Saga en sista gång. Fråga honom om allt var bra. Oh jag skulle ge precis vad som helst för bara en sista...Snälla. Ge mig det.
En strykning på armen som talar om att du faktiskt inte är helt borta, utan tittar till oss då och då.
Åke, jag saknar dig så vansinnigt mycket! Hur ska jag kunna gå vidare och leva mitt liv som vanligt? Det kommer ju aldrig att bli detsamma. Aldrig någonsin...
Åke
Hold me even though I know you're leaving
And show me all the reasons you would stay
It's just enough to feel your breath on mine
To warm my soul and ease my mind
You've gotta hold me and show me now
Give me just one part of you to cling to
And keep me everywhere you are
It's just enough to to steal my heart and run
Then fade out with the falling sun
Oh, please don't go
Let me have you just one moment more
Oh, all I need
All I want is just one moment more
You've gotta hold me and keep me now
Tell me how someday you'll be returning
And maybe, maybe I'll believe
It's just enough to see a shooting star
To know you're never really far
It's just enough to see a shooting star
To know you're never really gone
Oh, please don't go
Let me have you just one moment more
Oh, all I need
All I want is just one moment more
Oh, please don't go
Let me have you just one moment more
Oh, all I need
All I want is just one moment more
You've gotta hold me and maybe I'll believe..
So hold me even though I know you're leaving.
20/4 2010
Dagen jag alltid kommer att minnas. Med en enormt stor sorg och tomhet.
Det var dagen min och mina bröders styvfar slets ifrån oss. Dagen då min mamma förlorade sin sambo.
Jag vet inte om tårarna har torkat ut, och jag vet inte hur mycket smärta en person klarar av. Jag vet inte vad jag ska säga, vad jag ska göra. Jag vet inget.
Det enda jag vet är att jag saknar dig, att du skulle varit här nu. Att livet är vansinnigt orättvist, och att saknaden alltid kommer finnas där.
Jag är så evigt tacksam för alla stunder, alla minnen jag har av och med dig. Jag är så tacksam för att du hann få 6 månader med Saga, som du älskade nåt enormt.
Tack för att du funnits där från första början.
Idag har himlen släppt sina tårar för dig, älskade, älskade Åke.
Resten av tiden kommer vi minnas och älska dig.
Du finns alltid här, jag glömmer dig aldrig.
Det var dagen min och mina bröders styvfar slets ifrån oss. Dagen då min mamma förlorade sin sambo.
Jag vet inte om tårarna har torkat ut, och jag vet inte hur mycket smärta en person klarar av. Jag vet inte vad jag ska säga, vad jag ska göra. Jag vet inget.
Det enda jag vet är att jag saknar dig, att du skulle varit här nu. Att livet är vansinnigt orättvist, och att saknaden alltid kommer finnas där.
Jag är så evigt tacksam för alla stunder, alla minnen jag har av och med dig. Jag är så tacksam för att du hann få 6 månader med Saga, som du älskade nåt enormt.
Tack för att du funnits där från första början.
Idag har himlen släppt sina tårar för dig, älskade, älskade Åke.
Resten av tiden kommer vi minnas och älska dig.
Du finns alltid här, jag glömmer dig aldrig.
Torsdag
Hej därute. Vilket underbart väder det ser ut att vara idag! Jag får snart veta om det är lika skönt ute som det ser ut, jag och trollet ska dra oss till affären och handla. Inte för att jag är särskilt sugen på att, men måste man så måste man.
Efter affären kommer gubben hem på lunch, och vid 14.30 ska vi på föräldragrupp. Spännande! Hoppas att trollet sköter sig, och är lugn och snäll. Håller tummarna :)
Sitter och småkikar på Våra bästa år och trollet busar i sitt gym.
Jag är sugen på att baka något, funderar bara på vad. Eventuellt snickerskakor- måste bara hitta recept. Men det fixar sig :)
Nu ska jag klä på mig och trollet. Ha en bra dag!
Efter affären kommer gubben hem på lunch, och vid 14.30 ska vi på föräldragrupp. Spännande! Hoppas att trollet sköter sig, och är lugn och snäll. Håller tummarna :)
Sitter och småkikar på Våra bästa år och trollet busar i sitt gym.
Jag är sugen på att baka något, funderar bara på vad. Eventuellt snickerskakor- måste bara hitta recept. Men det fixar sig :)
Nu ska jag klä på mig och trollet. Ha en bra dag!
Baddag
Idag ska jag, trollet och Cassandra till simhallen. Jag har försökt att göra det till en "en-gång-i-veckan" grej som vi gör ihop, jag och trollet. Och som hon älskar att plaska runt i vattnet sen!
Problemet är att man måste ha med sig en person som kan hjälpa en med trollet, så man hinner dusch och dylikt själv. Tur att jag har en massa underbara vänner <3
För övrigt så har jag en gubbe som snarkar otroligt mycket nuförtiden! Jag blir snart galen. Jag kan inte somna om han hinner somna före mig, så det blir en kamp om att hinna somna före honom- vilket allt för ofta inte går som jag vill. Nu har jag bestämt att jag ska gå och köpa snarkplåster till honom- och be till gudarna att det hjälper. Annars får han sova på soffan. Jag tror nämligen att trollet också störs av pappas snarkningar om nätterna. Jädra sketgubbe!
Nu ska jag ge trollet lite mat, sen ska vi klä på oss och ge oss iväg.
Ha en toppendag!
Problemet är att man måste ha med sig en person som kan hjälpa en med trollet, så man hinner dusch och dylikt själv. Tur att jag har en massa underbara vänner <3
För övrigt så har jag en gubbe som snarkar otroligt mycket nuförtiden! Jag blir snart galen. Jag kan inte somna om han hinner somna före mig, så det blir en kamp om att hinna somna före honom- vilket allt för ofta inte går som jag vill. Nu har jag bestämt att jag ska gå och köpa snarkplåster till honom- och be till gudarna att det hjälper. Annars får han sova på soffan. Jag tror nämligen att trollet också störs av pappas snarkningar om nätterna. Jädra sketgubbe!
Nu ska jag ge trollet lite mat, sen ska vi klä på oss och ge oss iväg.
Ha en toppendag!
9 april
Oj, det var verkligen en evighet sen jag bloggade sist. Jag kommer som vanligt med ursäkten " jag hade ingen blogglust, annat kom i vägen ". Tråkigt, men ack så sant.
Här hemma är det som vanligt- trollet växer, baby jobbar och jag går hemma med trollet.
Njuter för fullt, för jag vet att det kanske inte blir så långvarigt då jag kanske måste börja jobba igen i maj ( om jag får komma tillbaka ). Det är lite invecklat - men i korta drag ska damen jag har jobbat hos innan mammaledigheten byta företag, alla måste söka sina tjänster på nytt och sen får man se om man får följa med till det nya. Jag hoppas på det- då jag trivs, och vill jobba med just henne. Isf så får jag palla mig tillbaka till jobbet i maj, och baby får vara hemma med trollet. Tråkigt, men hon behöver samtidigt tid med sin pappa så. Det löser sig :)
Idag står tvätt på schemat- en fredag säger ni. Ja, säger jag då. Jag har inget annat för mig så ;)
Imorgon tror jag att vi ska inviga våren med grillning. Är sjukt sugen på grillat! Mmm ;)
Slänger in en bild på trollet i hennes våroutfit. Tuffaste bruden i stan !
Här hemma är det som vanligt- trollet växer, baby jobbar och jag går hemma med trollet.
Njuter för fullt, för jag vet att det kanske inte blir så långvarigt då jag kanske måste börja jobba igen i maj ( om jag får komma tillbaka ). Det är lite invecklat - men i korta drag ska damen jag har jobbat hos innan mammaledigheten byta företag, alla måste söka sina tjänster på nytt och sen får man se om man får följa med till det nya. Jag hoppas på det- då jag trivs, och vill jobba med just henne. Isf så får jag palla mig tillbaka till jobbet i maj, och baby får vara hemma med trollet. Tråkigt, men hon behöver samtidigt tid med sin pappa så. Det löser sig :)
Idag står tvätt på schemat- en fredag säger ni. Ja, säger jag då. Jag har inget annat för mig så ;)
Imorgon tror jag att vi ska inviga våren med grillning. Är sjukt sugen på grillat! Mmm ;)
Slänger in en bild på trollet i hennes våroutfit. Tuffaste bruden i stan !
Onsdag
Och vansinnigt dålig uppdatering, jag vet. Men jag har verkligen inte haft någon lust att blogga överhuvudtaget. Så är det med det.
Och nu, precis när jag skulle sätta mig och riva av ett hejdundrandes inlägg, kräver trollet min uppmärksamhet.
Så, det får helt enkelt vänta.
Ja, idag ska vi förresten på babymassage. Sådetså :)
Och nu, precis när jag skulle sätta mig och riva av ett hejdundrandes inlägg, kräver trollet min uppmärksamhet.
Så, det får helt enkelt vänta.
Ja, idag ska vi förresten på babymassage. Sådetså :)
